Grundaren Roberto Assagioli (1888-1974) var psykiater i den Freudianska skolan och samtida med Carl Gustav Jung. Som nyutexaminerad läkare praktiserade Assagioli psykoanalys, men i likhet med Jung fann han den efter en tid otillräcklig.

De båda tyckte att psykoanalysen lade för mycket fokus på det sjuka och på det som inte fungerade hos människan. Assagioli ville istället se på människan som en i grunden frisk individ, som tidvis kunde fungera sämre. Han bröt sig loss ifrån sin lärare Freud och ifrån psykoanalysen och bildade sin egen skola. Assagioli såg människan som en helhet bestående av kropp, själ, känslor och intellekt. Hans teori grundar sig på att avgörandet för hur vi mår är hur väl samspelet mellan dessa delar fungerar. Assagioli var tydlig med att psykosyntesen inte ska vara en låst dogm utan att den hela tiden ska utvecklas och följa med sin tid.
Läs mer här: https://en.wikipedia.org/wiki/Roberto_Assagioli

Idag använder man sig inom psykosyntesterapin av metoder och tekniker hämtade ifrån kognitiv terapi (KBT), gestaltterapi, psykodynamisk psykologi, objektrelationsteori, anknytningsteori, existensiell psykologi, meditation, mindfullness, psykodrama, österländsk psykologi, utvecklingspsykologi samt den Jungianska psykologin.